Colombias möjligheter till fred och försoning.

Om hopp i en gång världens våldsammaste land.

Colombia har under mer än 50 år lidit och drabbats av det som kan beskrivas som ett inbördeskrig vilket skett med flera marxistiska gerillarörelser som med stor våldsamhet bekämpat regimen.

Med ett vacklande fredsavtal med Farcgerillan och en påbörjad process för fredsavtal med ELN-gerillan finns det fortfarande förhoppningar om att de konfliktytorna ska minska.

 – Går det att även att förhandla med de våldsamma kriminella grupper som nu är ett stort gissel i samhället?  Och hur arbetar Ankarstiftelsen i Colombia?

Colombia är ett land rikt på naturresurser och har ett klimat som är perfekt för exempelvis odling av kaffe, snittblommor och allehanda frukter som exporteras. Samt kokain. Utöver det ger oljeindustrin gott om inkomster och arbeten, såväl som smaragd- och guldutvinning.

Föredrag av Ankarstiftelsens grundare, Börje Erdtman,
– Volontär i Colombia sedan 30 år.

Samt Anders Hagström, företagare, politiker, och ordförande för Ankarstiftelsen.

En kväll med två engagerade eldsjälar
som sprider hopp för Colombia och gör skillnad.

Tid:       Onsdag 20 mars, kl. 18.30-20.00.
Plats:   Cupolen, Majg. 4, Linköping.                                                    Fritt inträde !!

 I samarbete med:

Västsahara – ockuperat, bestulet och bortglömt.

– Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara.

Västsahara är ett land vi inte ofta hör talas om vilket Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara, vill ändra på genom att föreläsa om det bortglömda landet. Landet som är rikt på naturtillgångar och delvis ockuperat av Marocko sedan 1975. Det är även ett territorium som ännu inte är avkoloniserat. Det bor ca 170 000 västsaharier i flyktingläger i Algeriet sedan snart 50 år. I den Marocko-ockuperade delen av Västsahara misshandlas och fängslas västsahariska människorättsaktivister av marockansk polis.

Sedan 1991 har försök gjorts att med FN’s hjälp genomföra en folkomröstning om självständighet. Vilken dock har förhindrats av Marocko.

EU-domstolen har i flera domar slagit fast att handelsavtal mellan EU och Marocko inte kan innefatta västsahariska varor: Västsahara tillhör inte Marocko, ändå fortsätter handeln. EU betalar idag stora summor till Marocko för att stoppa migranter över Gibraltar sund.


Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara och är pensionerad lärare i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Hon besökte de västsahariska flyktinglägren i Algeriet för första gången 1985 och har sedan varit där ytterligare fem gånger. Lena Thunberg har också besökt den ockuperade delen av Västsahara. Sedan 10 år tillbaka håller hon föredrag om Västsahara i gymnasieskolor.

 

Tid:       15 februari, 18.30-20.00.
Plats:   Stadsbiblioteket i Linköping.

I samarbete med:

       

 

“En reformerad biståndspolitik”.

–  Diana Janse, föredrag av statssekreterare för bistånd,
med efterföljande panelsamtal. 

Genom reformagendanBistånd för en ny era avser regeringen bekämpa fattigdom genom jobbskapande och frihandel, öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd, främja frihet och bekämpa förtryck, stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken, utöka och effektivisera klimatbiståndet, stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt samt bidra till förbättrad hälsa och god utbildning för de allra mest utsatta.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebär ett paradigmskifte med omfattande politiska, ekonomiska och humanitära konsekvenser och återverkningar som når långt bortom Ukrainas gränser. I den nya strategiska inriktningen för svenskt bistånd ger regeringen därför Ukraina och närområdet högsta prioritet.

Den statliga biståndsbudgeten omfattar på ca 55 miljarder årligen.

Statssekreterare Diana Janse har magisterexamen i statsvetenskap mm från Uppsala universitet. Kandidatexamen i ryska från Uppsala universitet. Kurser i litteratur och diverse språk. Diana Janse har tidigare varit ambassadör i Georgien, Libanon och Mali samt dessförinnan tjänstgjort på de svenska ambassaderna i Moskva, Bryssel och Kabul.

Åren 2015-2019 var hon Utrikes- och säkerhetspolitisk rådgivare hos Moderaterna.

 

Kvällen avslutas med ett panelsamtal med företrädare för näringslivet, bistånd, och akademi/forskning m.m.

Tid:          Tisdag 30 januari, kl. 18.30-20.00+.
Plats:       Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

 

 

Hur rädda ska vi vara för Artificiell Intelligens?

Självkörande bilar och datorer som lär sig konversera – nyss var det science fiction-fantasier, nu förändras vår vardag och våra förväntningar på tekniken. Nya frågor föds, kan maskinerna bli medvetna om sig själva? Kan de på sikt bli en fara för oss? I det här föredraget presenteras hur läget ser ut idag, pågående forskning, och vart utvecklingen är på väg i Europa och världen.


Fredrik Heintz
är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, föreståndare WASP-ED (Wallenberg AI and transformative technologies Education Development program), föreståndare för forskarskolan inom WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) som ska utbilda mer än 600 doktorer, ordförande Svenska AI-Sällskapet, koordinator för EU-nätverket TAILOR som tar fram de vetenskapliga grunderna för tillitsfull AI samt ledamot i Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademin.

 

Tid:       Torsdag 18 januari, 18.30 – 20.00.
Plats:   Bokhallen, Linköpings Stadsbibliotek.

I samarbete med:

”Vart är Mellanöstern på väg: stabilitet eller splittring?”

Varför är vissa stater i Mellanöstern politiskt stabila medan andra utmärker sig genom övervåld, inbördes splittringar, folkliga protester samt inblandning i proxy-krig och mellanstatliga konflikter?

I vilken utsträckning kan historia (det ottomanska arvet och Frankrikes och Storbritanniens roll), klantillhörighet, religion, kultur och etnicitet förklara politiska processer i Mellanöstern? Vilken roll spelar Mellanösterns politiska ekonomi – ekonomiska system och distribution av välfärd – i detta sammanhang?  Vilka är de tänkbara framtidsutsikterna?

Med fokus på politisk ekonomi kommer denna exposé att överblicka den politiska utvecklingen i Mellanöstern med hänvisning till bl.a. Iran, Irak, Syrien, Libyen, Tunisien och Libanon, och inte minst det pågående kriget mellan Israel och Hamas. 

Khalid Khayati är universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han forskar inom migration, diaspora, transnationalism och gränsöverskridande relationer inom internationell politik. Han undervisar inom politisk teori och internationella relationer med särskild inriktning mot Mellanöstern och Nordafrika. Khayati är innehavare av en speciell examen i statsvetenskap/komparativ politik, inriktning Islam och Arabvärlden från Institut d’Études Politiques, Aix-en-Provence, Frankrike.

Tid:           torsdag 7 december, kl. 18.30 – 20.00.
Plats:       Stadsbiblioteket, Linköping.

       

Stormaktsrivalitet – ett hot mot världsordningen?

Världen ter sig nu i början av 2020-talet mindre hoppfull än i början på 1990-talet då allt var möjligt, då demokrati och mänskliga rättigheter stod i centrum och då det aldrig mer skulle bli krig. Rysslands angrepp på Ukraina har utmanat den regelstyrda ordningen i Europa och globalt, och på nytt är maktkampen mellan stormakter central. Det väcker frågor om stormaktsrivalitet både i relation till kriget och framtiden överhuvudtaget. Föredraget ställer frågor som dessa;

  • Vad gör en stat till en stormakt?

  • Hur förhåller sig stormakter till en regelstyrd ordning?

  • Vilka konsekvenser får stormaktsrivalitet för en regelstyrd ordning?

Ronnie Hjorth är professor i Statsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm och var tidigare verksam som universitetslektor och docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han har skrivit om internationell politisk teori och lett forskningsprojekt om transatlantiska relationer. Han är för närvarande verksam inom ett projekt om just stormaktsrivalitet.

Tid:           torsdag 16 november, kl. 18.30-20.00.
Plats:       Stadsbiblioteket, Linköping.

 

”Civilisationernas krig?”

Bert Sundström
SVT:s tidigare Utrikeskorrespondent i Ryssland.

Rysslands krig mot Ukraina började inte 24/2 2022. Det började exakt åtta år tidigare, i februari 2014. Att västvärlden bara reagerade med “svaga fördömanden och sanktioner” övertygade troligen Putin att han ostraffat skulle kunna erövra hela Ukraina och därmed gå till historien som grundaren av ett nytt storslaget ryskt imperium. Kanske Rysslands fullskaliga invasion kunde ha undvikits om “vi” hade gett Ukraina massivt stöd redan då?

Varför agerar Putin som han gör? Vad är den historiska bakgrunden? Är någon form av kompromiss möjlig för att skapa en hållbar och rättvis fred möjlig?


Föredraget hålls av Bert Sundström, långvarig medarbetare på SVT:s utrikesredaktion. Utrikeskorrespondent först i USA 1996 – 1999, sedan i Ryssland 2002 – 2005 då han blev utslängd, och så igen 2017 – 2023. Innan Bert började plugga journalistik på JMK i Stockholm 1989 var han engelsklärare i Buenos Aires.

 

Tid:           onsdag 18 oktober, kl. 18.30-20.00.
Plats:
      Katedralskolans aula, Platensgatan 20, Linköping.
I samarbete med:

Föredrag av två svenska ambassadörer om Kenya (19/9) & Brasilien (20/9). Samt om Sveriges relationer och affärer med Kenya respektive Brasilien.

”Brasilien i den nya geopolitiken – och Sveriges relationer och affärer med Brasilien.”

Föredrag av Karin Wallensteen, Sveriges ambassadör till Brasilien.

”Brazil is back” har blivit ledordet för den nyvalde president Lula oavsett om det handlar om internationella klimatfrågor eller konflikten i Ukraina. Men vad formar Brasiliens agenda på den globala arenan? Vad betyder samarbetena inom BRICS och FN för Brasilien? Och vilka är Brasiliens inrikespolitiska utmaningar? Karin Wallensteen, Sveriges ambassadör i Brasilien, beskriver politik och polarisering i Latinamerikas ekonomiskt och politiskt viktigaste land. Hon kommer också att tala om Sveriges förhållande till Brasilien – inklusive den roll Linköping har för relationen.

Kvällens avslutas med ett panelsamtal med Karin Wallensteen och Prof. Petter Krus,  Linköpings Universitet, företrädare från Saab, m.fl.
Moderator är Per Jansson, Utrikespolitiska föreningen.

Foto: Patricia Cordeiro.

Karin Wallensteen är en karriärdiplomat med 25 års erfarenhet av Regeringskansliet. Sedan förra året är hon Sveriges ambassadör till Brasilien. Mellan 2019 och 2022 var hon stats-sekreterare med ansvar för utrikes frågor och det säkerhets-politiska rådetåt statsministrarna Stefan Löfven respektive Magdalena Andersson. Hon har fr.a. arbetat med säkerhetspolitik på UD och har tidigare tjänstgjort i Etiopien och Brasilien. Under studietiden var hon aktiv i Utrikespolitiska föreningen såväl i Uppsala som senare i Göteborg.

 


Tid:
            Onsdag 20 september kl. 18.30-20.10.                (Fika serveras från 17.45.)
Plats:
        Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

I samarbete med:’

Kenya – en afrikansk föregångare?

Lyssna till Sveriges ambassadör till Kenya, Caroline Vicini.
– Om Kenya 60 år efter självständigheten 1963. Och om Sveriges och Östergötlands samarbete med Kenya.

Efter ett fredligt, fritt och rättvist val i augusti 2023 så styrs Kenya av President William Ruto och alliansen Kenya Kwanza. Det är nu 60 år sedan Kenya blev självständigt 1963. Kenyas ekonomi har drabbats hårt av de globala geopolitiska spänningarna och dess konsekvenser: den kenyanska shillingen har fallit, inflation och räntor har stigit, matpriserna har gått upp. Rutos regering inlett en frenetisk reformaktivitet som syftar till att förbättra livet för gräsrötterna. Kommer Kenya övervinna oddsen och bli ett riktig afrikanskt föregångsland?  Och kan Sverige då öka samarbetet och handeln med Kenya?

Kvällens avslutas med ett samtal och frågestund med ambassadören och företrädare för Linköpings Universitet/Region Östergötland, Svensk-Östafrikanska Handelskammaren (SWEACC), PMU, m.fl. vilka har samarbete i Kenya.

Föredraget hålls av Caroline Vicini, Sveriges ambassadör till Kenya, Seychellerna och Komorerna. Hon är också Sveriges permanenta representant vid FN:s miljöprogram (UNEP) och vid UN Habitat. Ambassaden i Nairobi är Sveriges största bilaterala utlandsmyndighet.

Caroline är diplomat med över 30 års erfarenhet. Hon har tillbringat största delen av sin tjänstgöring utomlands, i så skilda länder som Frankrike, Algeriet och Afghanistan. Caroline har också tjänstgjort två gånger i Washington DC.  Under åren i Stockholm har hon varit biträdande chef för Enheten för europeisk säkerhetspolitik. Hon var också protokollchef under fem år och tog bland annat emot President Obama vid hans besök i Stockholm. Caroline är gift med Massimo Vicini och har två vuxna döttrar.

Tid:      Tisdag 19 september kl. 18.30 – 20.10.                             (Fika serveras från 17.45. )
Plats:   Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

I samarbete med:

 

 

 

Är Ukrainas sak är vår? – Hur kan vi bidra?

Urban Widholm driver tillsammans med Hjärta till hjärta i Linköping ett omfattande insamlingsarbete I Sverige där man hittills skickat mer än 25 ambulanser och många elverk till Ukraina.

Ukraina har sedan 24 februari 2022 varit direkt angripna av Ryssland. Dessförinnan 2014 annekterade Ryssland Krim. För första gången sedan andra världskriget hade en europeisk stat erövrat och annekterat en del av ett annat land.

Detta krig är en del av en större global konflikt där frågan är:
Är Ukrainas sak är vår? Hur kan vi bidra?


Urban Widhol
m är sedan många år tillbaka en känd social entreprenör. Han håller ett föredrag tillsammans med Hjärta till Hjärtas direktor Mikael Joumé. Kvällen avslutas med ett samtal/frågestund.

 

Tid:           Kl. 18.30, Onsdag 19 april 2023.
Plats:       Wallenbergsalen, Östergötlands museum,
Vasavägen 16, Linköping.

I samarbete med: