BRICS: En utmanare till den globala ordningen?

BRICS-samarbetet mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika har vuxit i betydelse och ses av många som en motvikt till den västledda globala ordningen. Från att ha varit ett löst forum för ekonomiskt samarbete har gruppen utvecklats till en politisk aktör med ambitioner att reformera internationella institutioner och stärka det globala syds inflytande.

Under de senaste åren har BRICS expanderat genom att bjuda in nya medlemmar, vilket väcker frågor om samarbetets framtid och dess roll i världspolitiken. I föreläsningen diskuteras BRICS:s utveckling, dess expansion och vilka utmaningar och möjligheter samarbetet står inför i en föränderlig global maktbalans.  D.v.s. stor vi inför en förändrad världsordning?


Olivia Linderoth har en masterexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet och har under hösten forskat om BRICS genom sin masteruppsats. Med erfarenheter från studier, praktik och arbete i länder som Brasilien och Indien har Olivia insikter i de kulturella och politiska perspektiv som präglar BRICS-samarbetet.

 

Tid:                Torsdagen den 10:e april kl. 18.30 -19.50.
Plats:            Stora bokhallen, Linköpings stadsbibliotek. Östgötagatan 5 , Linköping.

I samarbete med:

 

 

” Bakom kulisserna i EU:s gröna omställning: Den komplexa beslutsprocessen som formar Sveriges framtid.”

De flesta vet att besluten som fattas i Bryssel påverkar medlemsstaterna i stor utsträckning men få är medvetna hur mycket av EU:s policyprocess som sker genom informella institutioner. Allt ifrån trilogmöten där de lagstiftande organen träffas för att förhandla om lagstiftningsförslag, till involveringen av olika typer av intressegrupper i olika stadier under processens gång.

EU har en ledande roll i realiseringen av den gröna omställningen och många förändringar har kommit till stånd genom EU:s ”gröna giv” men hur har dessa lagförändringar egentligen gått till?   Vilka försöker påverka och vad innebär dessa förändringar för Sverige

Martin Björklund är doktorand i Statsvetenskap på Linköpings universitet och Ratio och forskar om policyprocessen i EU.

Fokuset i hans forskning är på policy processer i EU politiken särskilt hur förhandlingarna går till och vilka aktörer som är med och försöker påverka. Hans forskning rör EU:s energipolitik – ett område där ansvaret delas mellan EU och medlemstaterna, vilket gör beslutsprocessen särskilt komplex.

I sin föreläsning illustrerar han denna beslutsprocess med exempel från sin egen forskning och diskuterar kort vad lagförändringarna innebär för Sverige.

Tid:       Torsdagen den 20 mars 2025, kl. 18.30-20.00.
Plats:    Stadsbiblioteket, Bokhallen, Östgötagatan 5, Linköping.

Välkommen!                                                                                                    Fritt inträde!

 I samarbete med:

Förnyelse av svenskt bistånd.

– Gunilla Carlsson, ordförande för Sida.

Omläggningen av svenskt bistånd, i ett nytt geopolitiskt skede presenteras av Gunilla Carlsson. Hur tar myndigheten Sida omhand ett tydligare regeringsuppdrag och ny styrning för god effektivitet, med nytta och relevans för Sverige och världen.


Gunilla har tidigare varit biståndsminister (2006-2013) och har därefter arbetat i olika globala hälsoorganisationer och FN. Sedan juli 2023 är hon styrelseordförande i Sida. Hon har alltid lagt stort fokus vid transparens och ansvarsutkrävande. Just nu pågår ett förnyat uppdrag för myndighetens resultatarbete, samtidigt som mer av strategiska partnerskap med andra myndigheter och ökat samarbete med näringslivet etableras. Gunilla sina rötter  i Östergötland.

Föredraget följs av ett panelsamtal och en frågestund.

Tid:       Onsdagen den 12 februari 2025, kl. 18.30-20.00.
Plats:   Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

Bra att veta:
Sida  =  Swedish International Development Agency.
Om Sida på:  Sida.se .
Öppna data om svenskt statligt bistånd redovisas på:  Openaid.se .
Regeringens reformagenda dec. 2023:  ”Bistånd för en ny era” (länk).

I samarbete med:

Nicholas Aylott: ”Europas historia och nutidens kriser i världen – hur förstå och tolka sin samtid och framtid.”

Vi berörs av historiska beslut, t.ex Versaillesfreden, vilket ledde till en rad konsekvenser. Under 1930-talet upplevde Europa en nedgång i demokratin och efterföljande konflikter i flera länder främst andra världskriget och där vissa grupper och folk utpekades som syndabockar med Förintelsen som följd med många miljontals döda.

Hur kan man förstå och nu tolka dagens läge, samtid och framtid?  Europa utmanas av Ryssland genom kriget i Ukraina och Trump blir president i USA. Tyskland håller val 23 februari och Elon Musk vill stödja AfD och UK Reform party i Storbritannien.

Dagens kriser behöver inte nödvändigtvis leda till mer auktoritärt styre och krig. Historien upprepar sig sällan, och utfallet av Europas sammankopplade kriser är inte givet. I sitt föredrag lyfter Nicholas Aylott de strategiska och inrikes utmaningar som kännetecknar politiken i nutidens Europa, utmaningar som tolkas på olika sätt runt om kontinenten – inte minst på grund av hur historien minns. Européer måste försöka nå samsyn om hur sina länder ska förhålla sig till nya tider.

Nicholas Aylott är programchef på Europaprogrammet hos Utrikespolitiska institutet och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Han har specialiserat sig på europeisk politik och har publicerat omfattande forskning om den representativa demokratin i Europa, särskilt politiska partier och partisystem. Han har tidigare arbetat på Umeå universitet och Keele University i England.

 

Föredraget ingår veckan kring Minnesdagen för Förintelsen (27/1).

Tid:      kl. 18.30-20.00 den 23 januari 2025.
Plats:   Bokhallen (Scenen), Stadsbiblioteket, Östgötagatan 4, Linköping.

I samarbete med:

   

 

Sveriges engagemang i Afghanistan 2001-2021 – Den parlamentariska utredningen SOU 2024:92 presenteras av utredningsordförande Lennarth Hjelmåker.


Utrikespolitiska föreningen i Linköping i samarbete med Allmänna försvarsföreningen i Östergötland inbjuder till en unik kväll om erfarenheter och lärdomar av Sveriges engagemang i Afghanistan 2001-2021.


Tisdagen den 17 december 2024 överlämnade den parlamentariska kommittén sitt betänkande till utrikesminister Maria Malmer Stenergard. I betänkandet redovisar kommittén, resultat, erfarenheter och lärdomar från det tjugoåriga engagemanget i Afghanistan. Sverige satsade under denna period mer än 26 miljarder koronor för den militära insatsen och stöd till uppbyggnaden av landet. Sammanlagt tjänstgjorde fler än 9 500 svenska soldater i Afghanistan under perioden.


Lennarth Hjelmåker, ordförande i den parlamentariska kommittén med företrädare för riksdagens samtliga partier för utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan 2001 – 2021, presenterar den helt nya utredningen, SOU 2024:92.


Lennarth Hjelmåker har en lång bakgrund på UD. Han har varit Sveriges ambassadör i Zimbabwe och Tanzania, men också tjänstgjort vid ambassaden i Nairobi. Under sex år tjänstgjorde han vid Sveriges ständiga representation till FN i New York. Under sina år på UD Stockholm har Hjelmåker bland annat varit chef för UD:s avdelning för Global Utveckling. Han har också varit Sveriges ambassadör för Globala hälsofrågor. 

Kvällen avslutas med panelsamtal/frågestund. Moderator Bo Andersson, ordf. aff.

Ladda ner utredningen på svenska regeringens hemsida:

Sverige i Afghanistan 2001–2021 – erfarenheter och lärdomar, SOU 2024:92 (pdf 3 MB)

Tid:     Onsdagen den 15 januari 2025, kl. 18.30-20.00.                  Kaffe serveras från kl. 18.00.
Plats:  Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

Fritt inträde.

Försoning i Argentina – vad kan vi i Sverige lära av det?

FN:s generalförsamling antog 2013 en resolution om rätten till sanning som riktar sig till länder där grova brott mot mänskliga rättigheter begåtts. I Sverige pågår en sanningskommission för samerna i syfte att utreda övergrepp, ta fram handlingsplaner och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och försoning.  

Ayeray Medina Bustos är psykolog och har doktorerat i statsvetenskap och internationella relationer i England. Hennes forskning är inriktad på försoning efter svåra konflikter. Hennes familj var en av många som drabbades vid militärkuppen i Argentina 1976, liksom svensk-argentinskan Dagmar Hagelin. Ayeray kommer i sitt föredrag att diskutera möjligheten till försoning efter nationella trauman som detta. 

Ayerays forskning har relevans även i europeiska och svenska sammanhang. I Sverige har det dödliga våldet ökat under de senaste åren. När det värsta händer, att en människa skadar eller dödar en annan människa, behöver såväl brottsutövaren, brottsoffren som de anhöriga hjälp med försoning. 

Ayeray kommer prata på engelska och vi har en professionell tolk som översätter till svenska.

Tid:      Torsdag 5 december kl 18.30 – 20.00.
Plats:   Linköpings stadsbibliotek (i Bokhallen), Östgötagatan 5, Linköping.

Välkomna önskar Utrikespolitiska Föreningen!

I samarbete med:

 

Team Solros’ volontärverksamhet i Ukraina – berättelser inifrån.

Denna kväll gästas vi av en riktig eldsjäl, estlandsfödda Marju Maide.

Då Ryssland februari 2022 inledde invasionen av Ukraina mindes Marju sina morföräldrars berättelser om den ryska ockupationen av Estland och bestämde sig för att göra något för människorna i Ukraina. Hon engagerade sina vänner, och då ett tjugotal ukrainska flyktingar kom till Mjölby, Mantorp och Spångsholm hjälpte Marju och vännerna till med boende, uppehållstillstånd och annat praktiskt, samt vänskap och ett socialt nätverk.

Samtidigt drog Marju igång den ideella föreningen Team Solros, vars syfte är att stödja människor i och från Ukraina. Föreningen driver omfattande verksamhet med insamling av material som behövs i Ukraina, så som bilar, sjukvårdsmaterial, kläder och mat. Under 2024 har de gjort tre hjälpresor; en i februari, en i maj, och en i oktober.

Marju kommer berätta om Team Solros och om situationen i Ukraina så som hon upplevde den på sin senaste resa dit, i oktober. Hon kommer också berätta om ett pågående bokprojekt – Vittnesmål av befälhavaren Serhii  Kazimir, som satt 400 dagar i ryskt fångläger.  

Marju Maide utsågs till  Årets östgöte 2023 av P4 Östergötland.

Tid:        Torsdag 21 november, kl 18.30 – 20.00.
Plats:    Linköpings stadsbibliotek, Hörsalen.

I samarbete med:

Valet i USA – vad händer efter 5 november 2024?

Det amerikanska valet som står mellan Kamala Harris och Donald Trump är på vissa sätt unikt i amerikansk historia, och beskrivs av många som närmast ett ödesval för det amerikanska demokratiska systemet.

Docent Adam Hjorthén kommer i sitt föredrag att lyfta fram de centrala dimensionerna av presidentvalet. Inklusive viktiga sakfrågor och konfliktpunkter såsom migration, aborträtt och ekonomin – och vilka faktorer som kan komma att spela en avgörande roll i valet. Han kommer även att tala om betydelsen av de parallella valen till amerikanska kongressen.

Adam Hjorthén  är docent i historia och universitetslektor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS), Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam vid bl.a. JFK Institute for North American Studies vid Freie Universität Berlin, samt varit gästforskare vid George Washington University och University of Minnesota. Hans pågående forskning handlar om etnisk identitet, den amerikanska konstitutionen och politisk polarisering i USA. 

 

Tid:      Torsdag 17 oktober kl 18.30.
Plats:   Hörsalen, Linköpings stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping.

Fri entre.

Välkomna !

I samarbete med:

Klimatförändringar och migration – hur hänger de ihop?

”Klimatflyktingar” är ett begrepp som dyker upp allt oftare i rubriker och nyhetsinslag och flera uppskattningar pekar mot att många miljontals människor kommer att vara på flykt från klimatet i mitten på århundradet. Människor som tvingas eller väljer att flytta på grund av den globala uppvärmningen har på många sätt blivit ”klimatförändringarnas mänskliga ansikte”. Men hur hänger egentligen klimatförändringar och migration ihop? Hur ska vi förstå framtida uppskattningar och vad gör internationella samfundet för att hantera frågan? Denna föreläsning ger en djupare, och mer nyanserad, förståelse för detta komplexa fenomen. 

Elin Jakobsson, Fil. Dr, är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Hon har under flera år följt frågan om klimatdriven migration i internationell politik och publicerat flertalet artiklar och bokkapitel på ämnet. Hon har tidigare disputerat i Internationella relationer vid Stockholms universitet och arbetat som forskare vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tid:       Torsdag 12 september 2024, kl. 18.30-19.50.
Plats:   Linköpings stadsbibliotek, Stora Hallen, Östgötagatan 5, Linköping.

I samarbete med:

Nicola Clase: ”Finland – Sveriges närmaste partner” (samt om FN-ambassadörsuppdraget).

Nicola Clase har just avslutat fyra års tjänstgöring som Sveriges ambassadör i Finland. Tiden i Finland har på många sätt varit historisk. Idag är både Finland och Sverige Natomedlemnar och det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet är djupare än någonsin i modern tid. Det är inte bara säkerhetspolitiken som gör Finland till Sveriges närmaste partner. Med Finland är vi geografiskt och kulturellt sammanflätade och vår mer än 600 år långa gemensamma historia gör sig ständigt påmind.

Till hösten tillträder Nicola Clase som FN-ambassadör i New York.  Och tills nyligen har hon varit svensk ambassadör i Finland mellan 2020-2024. Nicola Clase har tidigare tjänstgjort på Utrikesdepartementet som ambassadör för migrations- och flykting-samordningsfrågor. Tidigare var hon ambassadör i London och stats-sekreterare för utrikes- och EU-frågor i Statsrådsberedningen samt tjänstgjort som utrikespolitisk rådgivare åt Moderaterna. Hon har vidare varit utlandsstationerad vid ambassaderna i Köpenhamn och London samt fellow vid Harvard University.

Nicola Clase tillträder sin nya befattning som FN-ambassadör i New York i oktober 2024.

Tid:       Torsdag 5 september kl. 18.30-20.00.
Plats:   Stadsbiblioteket i Linköping.