Följ med på en gripande, hoppfull och engagerande berättelse om mod, vilja och framtidstro.

Lämna ett svar

Ftsum Zemere kom till Sverige som ensamkommande flykting från Eritrea sommaren 2015. Med stora drömmar och ett starkt driv började han sin resa mot integration, utbildning och engagemang i det svenska samhället.

Ftsum berättar om sin resa, vad som format honom och varför han tror på Sverige. Med ödmjukhet, stolthet och framtidstro vill han inspirera andra – oavsett ålder – att våga drömma stort och kämpa för det man tror på.

 

Ftsum Zemere flydde Eritrea som 13-åring och är nu, blott 22 år gammal, både student vid Linköpings universitet och kommunpolitiker i Mjölby. Hans samhällsengagemang är stort och som ledamot i utbildningsnämnden kämpar han särskilt mot de låga förväntningarnas förbannelse.

Trots tuffa utmaningar i ett nytt land utan sin familj lyckades Ftsum ta sig in på det Naturvetenskapliga programmet på Berzeliusskolan i Linköping – efter nästan fyra års intensivt arbete. Vid sidan av skolan tog han extrajobb, lärde sig svenska och byggde relationer som kom att forma hans framtid.
I dag är han student vid Politices kandidatprogrammet på Linköpings universitet. Han är politiskt aktiv för Moderaterna och är ersättare i både kommunfullmäktige och utbildningsnämnden i Mjölby kommun. Utöver detta har han även två styrelseuppdrag och fortsätter arbeta för en starkare framtid – både för sig själv och för andra.

Tid:          Torsdag den 22 maj  kl 18.30.

Plats:      Hörsalen, Linköpings stadsbibliotek               Fri entré

Årsmötet för Utrikespolitiska föreningen börjar kl. 18.00 i samma lokal eller i lokalen bredvid Hörsalen.

 

Hur förstå Somalias utveckling idag – och somaliers integration här i Sverige?

Del 1:  Hur förstå Somalias utveckling:
Sverige har historiskt haft ett stort engagemang på Afrikas Horn. Somalia fick ökat svenskt humanitärt bistånd i och med inbördeskriget i början på 90-talet, sedan blev man ett programland och Sverige en av de största givarna. Samtidigt har Sverige tagit emot många somaliska flyktingar och nu är nära 1% av Sveriges befolkning personer med somaliskt ursprung. Sveriges relationer till Somalia kan därför anses starka. Men hur går statsbyggnaden i Somalia, hur ser säkerhetsläget ut och vilka framsteg har gjorts, samt vilka är utmaningarna till ett demokratiskt Somalia.

Del 2:  Integration: Vad är utmaningen för somalier i exil och varför blir utfallet delvis olika beroende på mottagarland?
Vad händer när människor kommer till Sverige där staten ersatt familjen och släktens funktion? Vad händer när människor utan eller med negativ erfarenhet av en stat kommer till ett land där lagar tränger långt in i den personliga sfären? Varför är det så svårt att gå från klan till stat och organisera rimligt fungerande nationalstater där de styrande tjänar det allmännas bästa och inte bara sin grupp? 

 Johan Svensson, har nyligen avslutat sin tjänst som Ambassadråd på Somaliasektion på Sveriges ambassad i Nairobi. Han har en lång och omfattande erfarenhet från freds och försoningsarbete på Afrikas Horn bland annat som regional representant för Life & Peace Institute och som Regional Director för Interpeace. Hans unika erfarenhet och expertis från sitt mångåriga arbete med Somalia ledde honom till tjänst på ambassaden, först för UD när Sverige satt i säkerhetsrådet och sedan som expert för Folke Bernadotte Akademin de senaste 5 åren.

Per Brinkemo föreläser om några av de mest angelägna utmaningarna Sverige står inför idag. Som journalist och författare har Brinkemo på nära håll undersökt hur det är att komma som flykting till Sverige. Vad det betyder att åka från ett land där klansamhället regerar till Sverige där människor sedan länge litar på välfärdssamhället.
Per har erfarenhet av arbete i en somalisk förening i Rosengård, om somaliers situation i Sverige, Minneapolis, USA, och Leicester/Birmingham, England, vilket även resulterade i rapporten ”Företagarnas flykt – somalisk flyttning till England.”

Kvällen avslutas med panelsamtal och frågestund.

Tid:       Måndag 5 maj 2025, kl. 18.30-20.15.                                       Kaffe serveras från kl. 18.00.
Plats:   Cupolen, Majg. 4, Linköping,

Välkommen!                                                                                            Fritt inträde!

I samarbete med:

 

BRICS: En utmanare till den globala ordningen?

BRICS-samarbetet mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika har vuxit i betydelse och ses av många som en motvikt till den västledda globala ordningen. Från att ha varit ett löst forum för ekonomiskt samarbete har gruppen utvecklats till en politisk aktör med ambitioner att reformera internationella institutioner och stärka det globala syds inflytande.

Under de senaste åren har BRICS expanderat genom att bjuda in nya medlemmar, vilket väcker frågor om samarbetets framtid och dess roll i världspolitiken. I föreläsningen diskuteras BRICS:s utveckling, dess expansion och vilka utmaningar och möjligheter samarbetet står inför i en föränderlig global maktbalans.  D.v.s. stor vi inför en förändrad världsordning?


Olivia Linderoth har en masterexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet och har under hösten forskat om BRICS genom sin masteruppsats. Med erfarenheter från studier, praktik och arbete i länder som Brasilien och Indien har Olivia insikter i de kulturella och politiska perspektiv som präglar BRICS-samarbetet.

 

Tid:                Torsdagen den 10:e april kl. 18.30 -19.50.
Plats:            Stora bokhallen, Linköpings stadsbibliotek. Östgötagatan 5 , Linköping.

I samarbete med:

 

 

” Bakom kulisserna i EU:s gröna omställning: Den komplexa beslutsprocessen som formar Sveriges framtid.”

De flesta vet att besluten som fattas i Bryssel påverkar medlemsstaterna i stor utsträckning men få är medvetna hur mycket av EU:s policyprocess som sker genom informella institutioner. Allt ifrån trilogmöten där de lagstiftande organen träffas för att förhandla om lagstiftningsförslag, till involveringen av olika typer av intressegrupper i olika stadier under processens gång.

EU har en ledande roll i realiseringen av den gröna omställningen och många förändringar har kommit till stånd genom EU:s ”gröna giv” men hur har dessa lagförändringar egentligen gått till?   Vilka försöker påverka och vad innebär dessa förändringar för Sverige

Martin Björklund är doktorand i Statsvetenskap på Linköpings universitet och Ratio och forskar om policyprocessen i EU.

Fokuset i hans forskning är på policy processer i EU politiken särskilt hur förhandlingarna går till och vilka aktörer som är med och försöker påverka. Hans forskning rör EU:s energipolitik – ett område där ansvaret delas mellan EU och medlemstaterna, vilket gör beslutsprocessen särskilt komplex.

I sin föreläsning illustrerar han denna beslutsprocess med exempel från sin egen forskning och diskuterar kort vad lagförändringarna innebär för Sverige.

Tid:       Torsdagen den 20 mars 2025, kl. 18.30-20.00.
Plats:    Stadsbiblioteket, Bokhallen, Östgötagatan 5, Linköping.

Välkommen!                                                                                                    Fritt inträde!

 I samarbete med:

Förnyelse av svenskt bistånd.

– Gunilla Carlsson, ordförande för Sida.

Omläggningen av svenskt bistånd, i ett nytt geopolitiskt skede presenteras av Gunilla Carlsson. Hur tar myndigheten Sida omhand ett tydligare regeringsuppdrag och ny styrning för god effektivitet, med nytta och relevans för Sverige och världen.


Gunilla har tidigare varit biståndsminister (2006-2013) och har därefter arbetat i olika globala hälsoorganisationer och FN. Sedan juli 2023 är hon styrelseordförande i Sida. Hon har alltid lagt stort fokus vid transparens och ansvarsutkrävande. Just nu pågår ett förnyat uppdrag för myndighetens resultatarbete, samtidigt som mer av strategiska partnerskap med andra myndigheter och ökat samarbete med näringslivet etableras. Gunilla sina rötter  i Östergötland.

Föredraget följs av ett panelsamtal och en frågestund.

Tid:       Onsdagen den 12 februari 2025, kl. 18.30-20.00.
Plats:   Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

Bra att veta:
Sida  =  Swedish International Development Agency.
Om Sida på:  Sida.se .
Öppna data om svenskt statligt bistånd redovisas på:  Openaid.se .
Regeringens reformagenda dec. 2023:  ”Bistånd för en ny era” (länk).

I samarbete med:

Nicholas Aylott: ”Europas historia och nutidens kriser i världen – hur förstå och tolka sin samtid och framtid.”

Vi berörs av historiska beslut, t.ex Versaillesfreden, vilket ledde till en rad konsekvenser. Under 1930-talet upplevde Europa en nedgång i demokratin och efterföljande konflikter i flera länder främst andra världskriget och där vissa grupper och folk utpekades som syndabockar med Förintelsen som följd med många miljontals döda.

Hur kan man förstå och nu tolka dagens läge, samtid och framtid?  Europa utmanas av Ryssland genom kriget i Ukraina och Trump blir president i USA. Tyskland håller val 23 februari och Elon Musk vill stödja AfD och UK Reform party i Storbritannien.

Dagens kriser behöver inte nödvändigtvis leda till mer auktoritärt styre och krig. Historien upprepar sig sällan, och utfallet av Europas sammankopplade kriser är inte givet. I sitt föredrag lyfter Nicholas Aylott de strategiska och inrikes utmaningar som kännetecknar politiken i nutidens Europa, utmaningar som tolkas på olika sätt runt om kontinenten – inte minst på grund av hur historien minns. Européer måste försöka nå samsyn om hur sina länder ska förhålla sig till nya tider.

Nicholas Aylott är programchef på Europaprogrammet hos Utrikespolitiska institutet och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Han har specialiserat sig på europeisk politik och har publicerat omfattande forskning om den representativa demokratin i Europa, särskilt politiska partier och partisystem. Han har tidigare arbetat på Umeå universitet och Keele University i England.

 

Föredraget ingår veckan kring Minnesdagen för Förintelsen (27/1).

Tid:      kl. 18.30-20.00 den 23 januari 2025.
Plats:   Bokhallen (Scenen), Stadsbiblioteket, Östgötagatan 4, Linköping.

I samarbete med:

   

 

Sveriges engagemang i Afghanistan 2001-2021 – Den parlamentariska utredningen SOU 2024:92 presenteras av utredningsordförande Lennarth Hjelmåker.


Utrikespolitiska föreningen i Linköping i samarbete med Allmänna försvarsföreningen i Östergötland inbjuder till en unik kväll om erfarenheter och lärdomar av Sveriges engagemang i Afghanistan 2001-2021.


Tisdagen den 17 december 2024 överlämnade den parlamentariska kommittén sitt betänkande till utrikesminister Maria Malmer Stenergard. I betänkandet redovisar kommittén, resultat, erfarenheter och lärdomar från det tjugoåriga engagemanget i Afghanistan. Sverige satsade under denna period mer än 26 miljarder koronor för den militära insatsen och stöd till uppbyggnaden av landet. Sammanlagt tjänstgjorde fler än 9 500 svenska soldater i Afghanistan under perioden.


Lennarth Hjelmåker, ordförande i den parlamentariska kommittén med företrädare för riksdagens samtliga partier för utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan 2001 – 2021, presenterar den helt nya utredningen, SOU 2024:92.


Lennarth Hjelmåker har en lång bakgrund på UD. Han har varit Sveriges ambassadör i Zimbabwe och Tanzania, men också tjänstgjort vid ambassaden i Nairobi. Under sex år tjänstgjorde han vid Sveriges ständiga representation till FN i New York. Under sina år på UD Stockholm har Hjelmåker bland annat varit chef för UD:s avdelning för Global Utveckling. Han har också varit Sveriges ambassadör för Globala hälsofrågor. 

Kvällen avslutas med panelsamtal/frågestund. Moderator Bo Andersson, ordf. aff.

Ladda ner utredningen på svenska regeringens hemsida:

Sverige i Afghanistan 2001–2021 – erfarenheter och lärdomar, SOU 2024:92 (pdf 3 MB)

Tid:     Onsdagen den 15 januari 2025, kl. 18.30-20.00.                  Kaffe serveras från kl. 18.00.
Plats:  Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

Fritt inträde.

Försoning i Argentina – vad kan vi i Sverige lära av det?

FN:s generalförsamling antog 2013 en resolution om rätten till sanning som riktar sig till länder där grova brott mot mänskliga rättigheter begåtts. I Sverige pågår en sanningskommission för samerna i syfte att utreda övergrepp, ta fram handlingsplaner och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och försoning.  

Ayeray Medina Bustos är psykolog och har doktorerat i statsvetenskap och internationella relationer i England. Hennes forskning är inriktad på försoning efter svåra konflikter. Hennes familj var en av många som drabbades vid militärkuppen i Argentina 1976, liksom svensk-argentinskan Dagmar Hagelin. Ayeray kommer i sitt föredrag att diskutera möjligheten till försoning efter nationella trauman som detta. 

Ayerays forskning har relevans även i europeiska och svenska sammanhang. I Sverige har det dödliga våldet ökat under de senaste åren. När det värsta händer, att en människa skadar eller dödar en annan människa, behöver såväl brottsutövaren, brottsoffren som de anhöriga hjälp med försoning. 

Ayeray kommer prata på engelska och vi har en professionell tolk som översätter till svenska.

Tid:      Torsdag 5 december kl 18.30 – 20.00.
Plats:   Linköpings stadsbibliotek (i Bokhallen), Östgötagatan 5, Linköping.

Välkomna önskar Utrikespolitiska Föreningen!

I samarbete med:

 

Team Solros’ volontärverksamhet i Ukraina – berättelser inifrån.

Denna kväll gästas vi av en riktig eldsjäl, estlandsfödda Marju Maide.

Då Ryssland februari 2022 inledde invasionen av Ukraina mindes Marju sina morföräldrars berättelser om den ryska ockupationen av Estland och bestämde sig för att göra något för människorna i Ukraina. Hon engagerade sina vänner, och då ett tjugotal ukrainska flyktingar kom till Mjölby, Mantorp och Spångsholm hjälpte Marju och vännerna till med boende, uppehållstillstånd och annat praktiskt, samt vänskap och ett socialt nätverk.

Samtidigt drog Marju igång den ideella föreningen Team Solros, vars syfte är att stödja människor i och från Ukraina. Föreningen driver omfattande verksamhet med insamling av material som behövs i Ukraina, så som bilar, sjukvårdsmaterial, kläder och mat. Under 2024 har de gjort tre hjälpresor; en i februari, en i maj, och en i oktober.

Marju kommer berätta om Team Solros och om situationen i Ukraina så som hon upplevde den på sin senaste resa dit, i oktober. Hon kommer också berätta om ett pågående bokprojekt – Vittnesmål av befälhavaren Serhii  Kazimir, som satt 400 dagar i ryskt fångläger.  

Marju Maide utsågs till  Årets östgöte 2023 av P4 Östergötland.

Tid:        Torsdag 21 november, kl 18.30 – 20.00.
Plats:    Linköpings stadsbibliotek, Hörsalen.

I samarbete med:

Valet i USA – vad händer efter 5 november 2024?

Det amerikanska valet som står mellan Kamala Harris och Donald Trump är på vissa sätt unikt i amerikansk historia, och beskrivs av många som närmast ett ödesval för det amerikanska demokratiska systemet.

Docent Adam Hjorthén kommer i sitt föredrag att lyfta fram de centrala dimensionerna av presidentvalet. Inklusive viktiga sakfrågor och konfliktpunkter såsom migration, aborträtt och ekonomin – och vilka faktorer som kan komma att spela en avgörande roll i valet. Han kommer även att tala om betydelsen av de parallella valen till amerikanska kongressen.

Adam Hjorthén  är docent i historia och universitetslektor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS), Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam vid bl.a. JFK Institute for North American Studies vid Freie Universität Berlin, samt varit gästforskare vid George Washington University och University of Minnesota. Hans pågående forskning handlar om etnisk identitet, den amerikanska konstitutionen och politisk polarisering i USA. 

 

Tid:      Torsdag 17 oktober kl 18.30.
Plats:   Hörsalen, Linköpings stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping.

Fri entre.

Välkomna !

I samarbete med: