Författararkiv: Webbredaktör

Rysslands krig mot Ukraina.

Lämna ett svar

– Ryska säkerhetspolitiska mål och cyberkrigföringens roll.

På morgonen den 24 februari 2022 vände sig Putin till det ryska folket:
” – Vi vet att den verkliga kraften ligger i rättvisan och sanningen, som är på vår sida.” Och Rysslands mål för den militära invasionen av Ukraina ligger fast.

Vilka är då Rysslands säkerhetspolitiska mål och hur använder Ryssland cyberkrigföring för att nå dessa mål? Och vad menar Ryssland när man säger sig ha byggt ett suveränt ryskt internet?

Carolina Vendil Pallin är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) där tidigare har lett Rysslandsprogrammet och leder nu projektet ”Strategier i cyberdomänen”. Hon forskar om rysk säkerhetspolitik, inrikespolitik och cybersstrategi.

Carolina Vendil Pallin blev filosofie doktor i statsvetenskap vid London School of Economics and Political Science 2002. Hon var Senior Research Fellow vid Utrikespolitiska institutet 2006–2009, där hon ledde forskningsprogrammet “Russia and Its Neighbours”. Under perioden 2012–2013 arbetade Vendil Pallin i Försvarsberedningen. Hon invaldes som ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien 2010.

 – Arrangemanget riktar sig till de som vill förstå Rysslands säkerhetspolitiska mål och användande av cyber/internet och konsekvenserna för vårt försvar och totalförsvaret.

Kvällen arrangeras av Utrikespolitiska föreningen i Linköping och Allmänna
försvarsföreningen i Östergötland och avslutas med panelsamtal med föredragshållaren och Elina Jonsson, Defense Hub Sweden (en plattform för totalförsvarsinnovation) samt frågestund.

 

Tid:       måndag 2 mars, 2026, kl. 18.30-20.00.                                        Fritt inträde.
Plats:   Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

Välkomna!

I samarbete med:

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN I ÖSTERGÖTLAND.

 

 

Raoul Wallenberg och Sveriges byråkratiska motstånd mot Förintelsen – från J-pass till skyddspass.

När Förintelsens mörker har sänkt sig över Europa hamnar en 32-årig ung svensk i historiens strålkastarljus. I Budapest hösten 1944, där atmosfären darrar av dödsfruktan och mullrande stöveltramp kliver Raoul Wallenberg fram, rustad med dokument, stämplar och mod.

Dödsdömda människor får livet tillbaka när svenska pass och stämplar förvandlas till skyddande murar. Tiotusentals räddas och hela Budapest viskar snart hans namn. När Raoul försvinner i skuggorna, växer sorlet i styrka och hörs strax över hela världen via räddade människors tacksamhet. Så blev Raoul Wallenberg, den svenske medborgaren och diplomaten som övergavs av sitt eget land, hedersmedborgare i fem länder.

Journalisten Ruben Agnarsson har varit moderator och anordnat en rad seminarier om Raoul Wallenbergs gärning och öde i riksdagen, i Almedalen och på bokmässan i Göteborg. Hans bok ”Sveriges bästa stund – Raoul Wallenberg och Sveriges byråkratiska motstånd mot Förintelsen” beskriver bakgrund, omgivning och efterdyningarna till den svenske diplomatens hjälteinsats i Budapest.

Ruben Agnarsson har i decennier skrivit om säkerhetspolitik och försvarsfrågor där han varnat för den huvudlösa nedrustning som präglade Sverige vid millennieskiftet. Han är även skrivit om de affärer som präglade svensk utrikespolitik under kalla kriget

Tid:        kl. 18.00-19.45, torsdag 22 januari 2026.                                       Obs!  tiden: 18.00.                              
Plats:    Scenen, Stadsbiblioteket, Östgötagatan 5, Linköping.

Fritt inträde.

 I samarbete med:

Om värkar, monsunregn och helikoptrar – förlossningsvård i Himalaya med Skandinaviska Läkarbanken

Föredrag av

Sofia Pihl  – överläkare, Linköping.

 När monsunen skär av sjukhuset från omvärlden och transporter krånglar för både patienter och personal visar sig ett Nepal bortom den vanliga turistbilden av vackra vyer och snötäckta vandringar med bergsguider. Ett Nepal med värme, omtänksamhet om varandra och vänskaper som uppstår i knepiga situationer.

 

Sofia Pihl är överläkare på Kvinnokliniken i Linköping och har arbetat med gynekologi och förlossningsvård sedan 20 år. Efter ett avslutat chefsuppdrag i Region Östergötland åkte hon hösten 2024 med Skandinaviska Läkarbanken till missionssjukhuset Okhaldunga i östra Nepal, strax söder om Mount Everest. Uppdraget var att arbeta med förlossningar och utbilda den lokala personalen i akuta förlossningssituationer.

 

Tid:        Torsdag 4 december 2025, kl. 18.30-20.00

Plats:     Scenen, Linköpings huvudbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping.

Välkommen!                                            

Det är fritt inträde och i samarbete med:

Pressfriheten är under attack – även i demokratier.

I år visar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex en värld där censuren breder ut sig, desinformation normaliseras och journalister tystas – ibland med våld, ibland med algoritmer. Vad betyder det för demokratin, och hur försvarar vi rätten till oberoende journalistik i en tid av krig, kontroll och kaos? Erik Larsson berättar om aktuella utmaningar för pressfriheten i världen.

Erik Larsson är Reportrar utan gränsers talesperson och har jobbat som  journalist i snart 30 år. Han har bland annat varit chefredaktör för  tidningen OmVärlden samt varit EU-reporter på tidningen Arbetet och  startat en utrikessajt som skrev om globala arbetsmarknadsfrågor. Erik  Larsson har även varit ordförande för Reportrar utan gränser där han satt  i styrelsen mellan 2018 och 2025. Nu jobbar han på heltid med  pressfrihetsfrågor som talesperson på Reportrar utan gränser Sverige.  (Foto: Jonas Gratzer)

Reportrar utan gränser (RSF) är en ideell politisk obunden organisation som bildades 1985 av fyra journalister i Frankrike. Organisationen har sitt internationella säte i Paris. Den svenska organisationen bildades 1994. RSF har 134 korrespondenter runt om i världen som hjälper dem att samla in information om utvecklingen i olika länder.

Tid:        Torsdag 20 november 2025, kl. 18.30-20.00, 2025
Plats:    Scenen, Linköpings huvudbibliotek, Östgötagatan 5

https://www.reportrarutangranser.se/        (den svenska webbplatsen)
https://rsf.org/en/index                                  (index för år 2025)

Väkommen!                                                                                         Fritt inträde!       

                                                 

 

Japan som säkerhetspolitisk aktör – Leo Vikinge

Efter decennier av pacifism och begränsad involvering i internationell säkerhet har Japan de senaste tio åren genomfört historiska satsningar på säkerhet och försvar. Utöver sin centrala roll som USAs främsta allierade i Östasien har Japan i och med dessa satsningar även utökat samarbetet med flera europeiska länder, inte minst Sverige. Våra två länder slöt under hösten 2024 ett strategiskt partnerskap vilket stipulerar grundbultar för utökat säkerhetssamarbete. I och med detta ökar relevansen av att förstå Japan och dess komplexa säkerhetsarkitektur.

Under våren 2025 var Leo praktikant på Sveriges ambassad till Japan och tillhörde gruppen för politik och försvar. Praktiken följde fem års studier om konflikt och försvar, senast en masterutbildning inom krig och försvar vid Försvarshögskolan där hon skrev sin masteruppsats om identitetsbygge och genus i japansk säkerhetspolitik. Uppsatsen nådde slutsatsen att könsdiskriminering och bristande jämställdhet inte bara är en kritisk social fråga, utan även har en påtaglig negativ effekt på försvarskapacitet.

Intresset för regionens säkerhet väcktes under tonåren under en språkresa till Sydkorea, och stärktes under kandidat-praktiken som forskningsassistent till en av Sveriges främsta forskare inom japansk och östasiatisk säkerhetspolitik. Hösten 2024 deltog hon på en studieresa arrangerad av det japanska utrikesdepartementet med syfte att främja europeiska ungdomars förståelse och intresse för japansk säkerhet och diplomati.

Leo är 25 år gammal och tog i juni 2025 examen från masterprogrammet i Krig och Försvar vid Försvarshögskolan. Hon har sedan tidigare en kandidatexamen i konfliktstudier vid Uppsala universitet.

Medlemsfika före föredraget:
kl 17.45 -18.30 bjuds medlemmar på medlemsfika i Cupolens café.
Samtala om vad som är aktuellt i världen. Ge förslag och ställ frågor.

Tid:          Kl. 18.30-20.00, måndag 13 oktober,  2025.
Plats:      Cupolen , Majgatan 4, Linköping.

Välkommen !                                                                                                               Fritt inträde!

När blir det fred i Ukraina? – Joakim Paasikivi 

 Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 är det åter krig i Europa. Vi var många som hade svårt att se vad som hade lett upp till detta. Joakim Paasikivi, då överstelöjtnant och verksam vid Försvarshögskolan, hjälpte oss förstå genom nästan daglig medverkan i teve, radio och andra nyhetsmedier.

 Än pågår kriget. Och för många av oss är det svårt att förstå vad som krävs för att det ska få ett slut. Finns det en väg till vapenvila, och till varaktig fred? Vad krävs för att vi ska nå dit?
Kvällen avslutas med ett panelsamtal med Joakim Paasikivi, Landshövding Gunilla Svantorp, och representanter för Linköpings Kommun och Linköpings Universitet.

Joakim Paasikivi var fram till den sista juni 2024 lärare vid Försvarshögskolan. Åren 2018–2021 var han huvudlärare i underrättelsetjänst vid Baltic Defence College i Tartu, Estland, där eleverna var officerare från ett 15-tal länder från Georgien till USA. Under 2006 till 2018 tjänstgjorde han vid den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, bland annat som chef för Balkan- respektive Malideskarna. Han har tjänstgjort internationellt i Angola, USA och Estland samt genomfört en mängd tjänsteresor på Västra Balkan och till Mali.

Tid:        Kl. 18.00-19.30, torsdag 18 september 2025.
Plats:    Kårhuset Kollektivet (Nationernas hus) , Ågatan 55-57, Linköping.

Välkommen !                                                                                                               Fritt inträde!

Ett arrangemang mellan Allmänna försvarsföreningen och Utrikespolitiska föreningen i samarbete med Linköpings Universitet och Folkuniversitet.

 

 

 

Ambassadör Håkan Juholt: ”Södra Afrika ett geopolitiskt slagfält”

Håkan Juholt, Sveriges ambassadör i Sydafrika, ger ett unikt föredrag för Utrikespolitiska föreningen i Linköping:

Sydafrika med omgivande länder i södra Afrika tilldrar sig allt större intresse i världen, inte minst med dess naturresurser. Därav en tävlan kring att få med Sydafrika i olika ”block” i världen där BRICS-länderna är ett exempel på detta.
Sverige var ledande i att få apartheidregimen på fall och bygga det demokratiska Sydafrika. Idag stärker auktoritära regimer sitt inflytande i regionen. Sverige kan som få andra länder hålla Sydafrika kvar i kretsen av demokratier, hävdar Håkan Juholt.

Efter fem år som Sveriges ambassadör i Sydafrika, lämnar Håkan Juholt uppdraget som Sveriges ambassadör den 15 augusti i år. Till Sydafrika kom Håkan Juholt direkt från Island, där han tjänstgjorde som ambassadör i tre år. Innan dessa uppdrag var Håkan Juholt ledamot av riksdagen i 23 år, med uppdrag i försvarsberedningen under 13 år.

 Juholt är född i Oskarshamn 1962, är en svensk journalist, politiker (socialdemokrat) och diplomat. Han var mellan 25 mars 2011 och 21 januari 2012 partiordförande för Socialdemokraterna. Mellan 1994 och 2016 var han riksdagsledamot för Kalmar läns valkrets.
Mellan september 2017 och augusti 2020 var han ambassadör i Island. Han tillträdde därefter, i september 2020, som ambassadör i Sydafrika.

Sveriges ambassad i Sydafrika är belägen i huvudstaden Pretoria. Ambassaden är sidoackrediterad för Botswana, Nambia och Lesotho.

Tid:        Måndag 25 augusti 2025, kl. 18.30-20.00,  2025.
Plats:    Bokhallen, Stadsbiblioteket, Östgötagatan 5, Linköping.

Välkommen!                                                                      Fritt inträde!

 

Följ med på en gripande, hoppfull och engagerande berättelse om mod, vilja och framtidstro.

Ftsum Zemere kom till Sverige som ensamkommande flykting från Eritrea sommaren 2015. Med stora drömmar och ett starkt driv började han sin resa mot integration, utbildning och engagemang i det svenska samhället.

Ftsum berättar om sin resa, vad som format honom och varför han tror på Sverige. Med ödmjukhet, stolthet och framtidstro vill han inspirera andra – oavsett ålder – att våga drömma stort och kämpa för det man tror på.

 

Ftsum Zemere flydde Eritrea som 13-åring och är nu, blott 22 år gammal, både student vid Linköpings universitet och kommunpolitiker i Mjölby. Hans samhällsengagemang är stort och som ledamot i utbildningsnämnden kämpar han särskilt mot de låga förväntningarnas förbannelse.

Trots tuffa utmaningar i ett nytt land utan sin familj lyckades Ftsum ta sig in på det Naturvetenskapliga programmet på Berzeliusskolan i Linköping – efter nästan fyra års intensivt arbete. Vid sidan av skolan tog han extrajobb, lärde sig svenska och byggde relationer som kom att forma hans framtid.
I dag är han student vid Politices kandidatprogrammet på Linköpings universitet. Han är politiskt aktiv för Moderaterna och är ersättare i både kommunfullmäktige och utbildningsnämnden i Mjölby kommun. Utöver detta har han även två styrelseuppdrag och fortsätter arbeta för en starkare framtid – både för sig själv och för andra.

Tid:          Torsdag den 22 maj  kl 18.30.

Plats:      Hörsalen, Linköpings stadsbibliotek               Fri entré

Årsmötet för Utrikespolitiska föreningen börjar kl. 18.00 i samma lokal eller i lokalen bredvid Hörsalen.

 

Hur förstå Somalias utveckling idag – och somaliers integration här i Sverige?

Del 1:  Hur förstå Somalias utveckling:
Sverige har historiskt haft ett stort engagemang på Afrikas Horn. Somalia fick ökat svenskt humanitärt bistånd i och med inbördeskriget i början på 90-talet, sedan blev man ett programland och Sverige en av de största givarna. Samtidigt har Sverige tagit emot många somaliska flyktingar och nu är nära 1% av Sveriges befolkning personer med somaliskt ursprung. Sveriges relationer till Somalia kan därför anses starka. Men hur går statsbyggnaden i Somalia, hur ser säkerhetsläget ut och vilka framsteg har gjorts, samt vilka är utmaningarna till ett demokratiskt Somalia.

Del 2:  Integration: Vad är utmaningen för somalier i exil och varför blir utfallet delvis olika beroende på mottagarland?
Vad händer när människor kommer till Sverige där staten ersatt familjen och släktens funktion? Vad händer när människor utan eller med negativ erfarenhet av en stat kommer till ett land där lagar tränger långt in i den personliga sfären? Varför är det så svårt att gå från klan till stat och organisera rimligt fungerande nationalstater där de styrande tjänar det allmännas bästa och inte bara sin grupp? 

 Johan Svensson, har nyligen avslutat sin tjänst som Ambassadråd på Somaliasektion på Sveriges ambassad i Nairobi. Han har en lång och omfattande erfarenhet från freds och försoningsarbete på Afrikas Horn bland annat som regional representant för Life & Peace Institute och som Regional Director för Interpeace. Hans unika erfarenhet och expertis från sitt mångåriga arbete med Somalia ledde honom till tjänst på ambassaden, först för UD när Sverige satt i säkerhetsrådet och sedan som expert för Folke Bernadotte Akademin de senaste 5 åren.

Per Brinkemo föreläser om några av de mest angelägna utmaningarna Sverige står inför idag. Som journalist och författare har Brinkemo på nära håll undersökt hur det är att komma som flykting till Sverige. Vad det betyder att åka från ett land där klansamhället regerar till Sverige där människor sedan länge litar på välfärdssamhället.
Per har erfarenhet av arbete i en somalisk förening i Rosengård, om somaliers situation i Sverige, Minneapolis, USA, och Leicester/Birmingham, England, vilket även resulterade i rapporten ”Företagarnas flykt – somalisk flyttning till England.”

Kvällen avslutas med panelsamtal och frågestund.

Tid:       Måndag 5 maj 2025, kl. 18.30-20.15.                                       Kaffe serveras från kl. 18.00.
Plats:   Cupolen, Majg. 4, Linköping,

Välkommen!                                                                                            Fritt inträde!

I samarbete med:

 

BRICS: En utmanare till den globala ordningen?

BRICS-samarbetet mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika har vuxit i betydelse och ses av många som en motvikt till den västledda globala ordningen. Från att ha varit ett löst forum för ekonomiskt samarbete har gruppen utvecklats till en politisk aktör med ambitioner att reformera internationella institutioner och stärka det globala syds inflytande.

Under de senaste åren har BRICS expanderat genom att bjuda in nya medlemmar, vilket väcker frågor om samarbetets framtid och dess roll i världspolitiken. I föreläsningen diskuteras BRICS:s utveckling, dess expansion och vilka utmaningar och möjligheter samarbetet står inför i en föränderlig global maktbalans.  D.v.s. stor vi inför en förändrad världsordning?


Olivia Linderoth har en masterexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet och har under hösten forskat om BRICS genom sin masteruppsats. Med erfarenheter från studier, praktik och arbete i länder som Brasilien och Indien har Olivia insikter i de kulturella och politiska perspektiv som präglar BRICS-samarbetet.

 

Tid:                Torsdagen den 10:e april kl. 18.30 -19.50.
Plats:            Stora bokhallen, Linköpings stadsbibliotek. Östgötagatan 5 , Linköping.

I samarbete med: