Författararkiv: Webbredaktör

Team Solros’ volontärverksamhet i Ukraina – berättelser inifrån.

Denna kväll gästas vi av en riktig eldsjäl, estlandsfödda Marju Maide.

Då Ryssland februari 2022 inledde invasionen av Ukraina mindes Marju sina morföräldrars berättelser om den ryska ockupationen av Estland och bestämde sig för att göra något för människorna i Ukraina. Hon engagerade sina vänner, och då ett tjugotal ukrainska flyktingar kom till Mjölby, Mantorp och Spångsholm hjälpte Marju och vännerna till med boende, uppehållstillstånd och annat praktiskt, samt vänskap och ett socialt nätverk.

Samtidigt drog Marju igång den ideella föreningen Team Solros, vars syfte är att stödja människor i och från Ukraina. Föreningen driver omfattande verksamhet med insamling av material som behövs i Ukraina, så som bilar, sjukvårdsmaterial, kläder och mat. Under 2024 har de gjort tre hjälpresor; en i februari, en i maj, och en i oktober.

Marju kommer berätta om Team Solros och om situationen i Ukraina så som hon upplevde den på sin senaste resa dit, i oktober. Hon kommer också berätta om ett pågående bokprojekt – Vittnesmål av befälhavaren Serhii  Kazimir, som satt 400 dagar i ryskt fångläger.  

Marju Maide utsågs till  Årets östgöte 2023 av P4 Östergötland.

Tid:        Torsdag 21 november, kl 18.30 – 20.00.
Plats:    Linköpings stadsbibliotek, Hörsalen.

I samarbete med:

Klimatförändringar och migration – hur hänger de ihop?

”Klimatflyktingar” är ett begrepp som dyker upp allt oftare i rubriker och nyhetsinslag och flera uppskattningar pekar mot att många miljontals människor kommer att vara på flykt från klimatet i mitten på århundradet. Människor som tvingas eller väljer att flytta på grund av den globala uppvärmningen har på många sätt blivit ”klimatförändringarnas mänskliga ansikte”. Men hur hänger egentligen klimatförändringar och migration ihop? Hur ska vi förstå framtida uppskattningar och vad gör internationella samfundet för att hantera frågan? Denna föreläsning ger en djupare, och mer nyanserad, förståelse för detta komplexa fenomen. 

Elin Jakobsson, Fil. Dr, är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Hon har under flera år följt frågan om klimatdriven migration i internationell politik och publicerat flertalet artiklar och bokkapitel på ämnet. Hon har tidigare disputerat i Internationella relationer vid Stockholms universitet och arbetat som forskare vid Utrikespolitiska institutet.

 

Tid:       Torsdag 12 september 2024, kl. 18.30-19.50.
Plats:   Linköpings stadsbibliotek, Stora Hallen, Östgötagatan 5, Linköping.

I samarbete med:

Nicola Clase: ”Finland – Sveriges närmaste partner” (samt om FN-ambassadörsuppdraget).

Nicola Clase har just avslutat fyra års tjänstgöring som Sveriges ambassadör i Finland. Tiden i Finland har på många sätt varit historisk. Idag är både Finland och Sverige Natomedlemnar och det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet är djupare än någonsin i modern tid. Det är inte bara säkerhetspolitiken som gör Finland till Sveriges närmaste partner. Med Finland är vi geografiskt och kulturellt sammanflätade och vår mer än 600 år långa gemensamma historia gör sig ständigt påmind.

Till hösten tillträder Nicola Clase som FN-ambassadör i New York.  Och tills nyligen har hon varit svensk ambassadör i Finland mellan 2020-2024. Nicola Clase har tidigare tjänstgjort på Utrikesdepartementet som ambassadör för migrations- och flykting-samordningsfrågor. Tidigare var hon ambassadör i London och stats-sekreterare för utrikes- och EU-frågor i Statsrådsberedningen samt tjänstgjort som utrikespolitisk rådgivare åt Moderaterna. Hon har vidare varit utlandsstationerad vid ambassaderna i Köpenhamn och London samt fellow vid Harvard University.

Nicola Clase tillträder sin nya befattning som FN-ambassadör i New York i oktober 2024.

Tid:       Torsdag 5 september kl. 18.30-20.00.
Plats:   Stadsbiblioteket i Linköping.

Colombias möjligheter till fred och försoning.

– Om hopp i en gång världens våldsammaste land.

Colombia har under mer än 50 år lidit och drabbats av det som kan beskrivas som ett inbördeskrig vilket skett med flera marxistiska gerillarörelser som med stor våldsamhet bekämpat regimen.

Med ett vacklande fredsavtal med Farcgerillan och en påbörjad process för fredsavtal med ELN-gerillan finns det fortfarande förhoppningar om att de konfliktytorna ska minska.

 – Går det att även att förhandla med de våldsamma kriminella grupper som nu är ett stort gissel i samhället?  Och hur arbetar Ankarstiftelsen i Colombia?

Colombia är ett land rikt på naturresurser och har ett klimat som är perfekt för exempelvis odling av kaffe, snittblommor och allehanda frukter som exporteras. Samt kokain. Utöver det ger oljeindustrin gott om inkomster och arbeten, såväl som smaragd- och guldutvinning.

Föredrag av Ankarstiftelsens grundare, Börje Erdtman,
– Volontär i Colombia sedan 30 år.

Samt Anders Hagström, företagare, politiker, och ordförande för Ankarstiftelsen.

En kväll med två engagerade eldsjälar
som sprider hopp för Colombia och gör skillnad.

Tid:       Onsdag 20 mars, kl. 18.30-20.00.
Plats:   Cupolen, Majg. 4, Linköping.                                                    Fritt inträde !!

 I samarbete med:

Västsahara – ockuperat, bestulet och bortglömt.

– Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara.

Västsahara är ett land vi inte ofta hör talas om vilket Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara, vill ändra på genom att föreläsa om det bortglömda landet. Landet som är rikt på naturtillgångar och delvis ockuperat av Marocko sedan 1975. Det är även ett territorium som ännu inte är avkoloniserat. Det bor ca 170 000 västsaharier i flyktingläger i Algeriet sedan snart 50 år. I den Marocko-ockuperade delen av Västsahara misshandlas och fängslas västsahariska människorättsaktivister av marockansk polis.

Sedan 1991 har försök gjorts att med FN’s hjälp genomföra en folkomröstning om självständighet. Vilken dock har förhindrats av Marocko.

EU-domstolen har i flera domar slagit fast att handelsavtal mellan EU och Marocko inte kan innefatta västsahariska varor: Västsahara tillhör inte Marocko, ändå fortsätter handeln. EU betalar idag stora summor till Marocko för att stoppa migranter över Gibraltar sund.


Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara och är pensionerad lärare i svenska, engelska och svenska som andraspråk. Hon besökte de västsahariska flyktinglägren i Algeriet för första gången 1985 och har sedan varit där ytterligare fem gånger. Lena Thunberg har också besökt den ockuperade delen av Västsahara. Sedan 10 år tillbaka håller hon föredrag om Västsahara i gymnasieskolor.

 

Tid:       15 februari, 18.30-20.00.
Plats:   Stadsbiblioteket i Linköping.

I samarbete med:

       

 

”En reformerad biståndspolitik”.

–  Diana Janse, föredrag av statssekreterare för bistånd,
med efterföljande panelsamtal. 

Genom reformagendan ”Bistånd för en ny era” avser regeringen bekämpa fattigdom genom jobbskapande och frihandel, öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd, främja frihet och bekämpa förtryck, stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken, utöka och effektivisera klimatbiståndet, stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt samt bidra till förbättrad hälsa och god utbildning för de allra mest utsatta.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebär ett paradigmskifte med omfattande politiska, ekonomiska och humanitära konsekvenser och återverkningar som når långt bortom Ukrainas gränser. I den nya strategiska inriktningen för svenskt bistånd ger regeringen därför Ukraina och närområdet högsta prioritet.

Den statliga biståndsbudgeten omfattar på ca 55 miljarder årligen.

Statssekreterare Diana Janse har magisterexamen i statsvetenskap mm från Uppsala universitet. Kandidatexamen i ryska från Uppsala universitet. Kurser i litteratur och diverse språk. Diana Janse har tidigare varit ambassadör i Georgien, Libanon och Mali samt dessförinnan tjänstgjort på de svenska ambassaderna i Moskva, Bryssel och Kabul.

Åren 2015-2019 var hon Utrikes- och säkerhetspolitisk rådgivare hos Moderaterna.

 

Kvällen avslutas med ett panelsamtal med företrädare för näringslivet, bistånd, och akademi/forskning m.m.

Tid:          Tisdag 30 januari, kl. 18.30-20.00+.
Plats:       Cupolen, Majgatan 4, Linköping.

 

 

Hur rädda ska vi vara för Artificiell Intelligens?

Självkörande bilar och datorer som lär sig konversera – nyss var det science fiction-fantasier, nu förändras vår vardag och våra förväntningar på tekniken. Nya frågor föds, kan maskinerna bli medvetna om sig själva? Kan de på sikt bli en fara för oss? I det här föredraget presenteras hur läget ser ut idag, pågående forskning, och vart utvecklingen är på väg i Europa och världen.


Fredrik Heintz är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet, föreståndare WASP-ED (Wallenberg AI and transformative technologies Education Development program), föreståndare för forskarskolan inom WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) som ska utbilda mer än 600 doktorer, ordförande Svenska AI-Sällskapet, koordinator för EU-nätverket TAILOR som tar fram de vetenskapliga grunderna för tillitsfull AI samt ledamot i Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademin.

 

Tid:       Torsdag 18 januari, 18.30 – 20.00.
Plats:   Bokhallen, Linköpings Stadsbibliotek.

I samarbete med:

”Vart är Mellanöstern på väg: stabilitet eller splittring?”

Varför är vissa stater i Mellanöstern politiskt stabila medan andra utmärker sig genom övervåld, inbördes splittringar, folkliga protester samt inblandning i proxy-krig och mellanstatliga konflikter?

I vilken utsträckning kan historia (det ottomanska arvet och Frankrikes och Storbritanniens roll), klantillhörighet, religion, kultur och etnicitet förklara politiska processer i Mellanöstern? Vilken roll spelar Mellanösterns politiska ekonomi – ekonomiska system och distribution av välfärd – i detta sammanhang?  Vilka är de tänkbara framtidsutsikterna?

Med fokus på politisk ekonomi kommer denna exposé att överblicka den politiska utvecklingen i Mellanöstern med hänvisning till bl.a. Iran, Irak, Syrien, Libyen, Tunisien och Libanon, och inte minst det pågående kriget mellan Israel och Hamas. 

Khalid Khayati är universitetslektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han forskar inom migration, diaspora, transnationalism och gränsöverskridande relationer inom internationell politik. Han undervisar inom politisk teori och internationella relationer med särskild inriktning mot Mellanöstern och Nordafrika. Khayati är innehavare av en speciell examen i statsvetenskap/komparativ politik, inriktning Islam och Arabvärlden från Institut d’Études Politiques, Aix-en-Provence, Frankrike.

Tid:           torsdag 7 december, kl. 18.30 – 20.00.
Plats:       Stadsbiblioteket, Linköping.

       

Stormaktsrivalitet – ett hot mot världsordningen?

Världen ter sig nu i början av 2020-talet mindre hoppfull än i början på 1990-talet då allt var möjligt, då demokrati och mänskliga rättigheter stod i centrum och då det aldrig mer skulle bli krig. Rysslands angrepp på Ukraina har utmanat den regelstyrda ordningen i Europa och globalt, och på nytt är maktkampen mellan stormakter central. Det väcker frågor om stormaktsrivalitet både i relation till kriget och framtiden överhuvudtaget. Föredraget ställer frågor som dessa;

  • Vad gör en stat till en stormakt?

  • Hur förhåller sig stormakter till en regelstyrd ordning?

  • Vilka konsekvenser får stormaktsrivalitet för en regelstyrd ordning?

Ronnie Hjorth är professor i Statsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm och var tidigare verksam som universitetslektor och docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Han har skrivit om internationell politisk teori och lett forskningsprojekt om transatlantiska relationer. Han är för närvarande verksam inom ett projekt om just stormaktsrivalitet.

Tid:           torsdag 16 november, kl. 18.30-20.00.
Plats:       Stadsbiblioteket, Linköping.

 

”Civilisationernas krig?”

Bert Sundström
– SVT:s tidigare Utrikeskorrespondent i Ryssland.

Rysslands krig mot Ukraina började inte 24/2 2022. Det började exakt åtta år tidigare, i februari 2014. Att västvärlden bara reagerade med ”svaga fördömanden och sanktioner” övertygade troligen Putin att han ostraffat skulle kunna erövra hela Ukraina och därmed gå till historien som grundaren av ett nytt storslaget ryskt imperium. Kanske Rysslands fullskaliga invasion kunde ha undvikits om ”vi” hade gett Ukraina massivt stöd redan då?

Varför agerar Putin som han gör? Vad är den historiska bakgrunden? Är någon form av kompromiss möjlig för att skapa en hållbar och rättvis fred möjlig?


Föredraget hålls av Bert Sundström, långvarig medarbetare på SVT:s utrikesredaktion. Utrikeskorrespondent först i USA 1996 – 1999, sedan i Ryssland 2002 – 2005 då han blev utslängd, och så igen 2017 – 2023. Innan Bert började plugga journalistik på JMK i Stockholm 1989 var han engelsklärare i Buenos Aires.

 

Tid:           onsdag 18 oktober, kl. 18.30-20.00.
Plats:       Katedralskolans aula, Platensgatan 20, Linköping.
I samarbete med: