Vi berörs av historiska beslut, t.ex Versaillesfreden, vilket ledde till en rad konsekvenser. Under 1930-talet upplevde Europa en nedgång i demokratin och efterföljande konflikter i flera länder främst andra världskriget och där vissa grupper och folk utpekades som syndabockar med Förintelsen som följd med många miljontals döda.

Hur kan man förstå och nu tolka dagens läge, samtid och framtid?  Europa utmanas av Ryssland genom kriget i Ukraina och Trump blir president i USA. Tyskland håller val 23 februari och Elon Musk vill stödja AfD och UK Reform party i Storbritannien.

Dagens kriser behöver inte nödvändigtvis leda till mer auktoritärt styre och krig. Historien upprepar sig sällan, och utfallet av Europas sammankopplade kriser är inte givet. I sitt föredrag lyfter Nicholas Aylott de strategiska och inrikes utmaningar som kännetecknar politiken i nutidens Europa, utmaningar som tolkas på olika sätt runt om kontinenten – inte minst på grund av hur historien minns. Européer måste försöka nå samsyn om hur sina länder ska förhålla sig till nya tider.

Nicholas Aylott är programchef på Europaprogrammet hos Utrikespolitiska institutet och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Han har specialiserat sig på europeisk politik och har publicerat omfattande forskning om den representativa demokratin i Europa, särskilt politiska partier och partisystem. Han har tidigare arbetat på Umeå universitet och Keele University i England.

Föredraget ingår veckan kring Minnesdagen för Förintelsen (27/1).

Tid:      kl. 18.30-20.00 den 23 januari 2025.
Plats:   Bokhallen (Scenen), Stadsbiblioteket, Östgötagatan 4, Linköping.

I samarbete med: